Ja, igår begav jag mig till Ystad. Tågkontrollanten var ASgrann. Riktig biff ;) Mums ! Sen cyklade jag ut till jobbet, hämtade nycklarna till lägenheten. Dom hade verkligen mycke att göra. Sen cykla jag till lägenheten. Fan va jag blev anfådd, dessutom hade jag motvind hela vägen. När jag var "hemma" så la jag mig i soffan och satte igång tven, så klart var där ingenting. Så jag la mig i sängen och ringde Tessan. Vi snackade i en timme och fyrtio minuter, tur att hon ringer gratis ;) ha ha! Sen nanna jag. Carol kom hem vid tre tiden. Hon hade jobbat ändå tills då. Stackarn.
Ja, sen var det upp vid åtta och cykla till jobbet. Det var mycke svinerier, det hade ju varit bröllop. Men jag klarade mig alla fall :) Blöt var jag när jag kom till jobbet, det regnade när jag cyklade dit, det var ingen hit. :P
Nu är jag äntligen hemma alla fall. Här är jätte fint och doftar gott :) Vi ska ha visning klockan fem, så alla hundarna är väck :P Känns jätte tomt, Izzi är inte här :( Men dom kommer tillbaka ikväll :D

Detta är vårt hus, bilden är två år gammal. Det kan man se på bilarna :D vi har lixom inte dom längre . Hände nåt mystiskt med dom ;) ha ha!
Det är ju ett himla vackert hus, men vi kan inte bo kvar :/


Jag har pratat mycket om kärlek, och när jag läste min halvsysters blogg så blev helt paff. Hon hade skrivit nåt som stämmer alldeles bra. (Tycker jag alla fall) Så jag kopiera det.

http://channe.blogg.se/

Jag skulle våga påstå att de flesta inte vet vad kärlek är. Det blandas
jämt och ständigt i hop med beroende, som ju faktiskt är den största
kärleksdödaren av dom alla.

Man hör ofta hur förälskade människor beskriver det som att vara hel
tillsammans med personen. Det stämmer, personen i fråga känner
sig faktiskt hel. Det kan låta vackert, men det tycker jag verkligen inte
det är. Så länge personen behöver den andre för att må bra så finns
 där ett beroende. Hon är då inte förälskad i personen, utan i det
personen ger henne.

Resultatet av detta blir att det i framtiden kommer uppstå problem,
svartsjuka framför allt. Hon är så pass rädd att hon skall förlora det
hon får av honom, att hon blir djupt sårad, eller direkt arg, om han
skulle ge någon annan person sin uppmärksamhet. Hon går med
illusionen att kärlek är en bristvara som kan ta slut.

Ett annat resultat förekommer ofta; den ene kräver mer än den andre
orkar ge. Bråk uppstår! Hon känner sig inte älskad eftersom hon inte
får det hon vill av honom, och han känner sig inte älskad eftersom han
 får krav på sig. Båda blir missnöjda.

Det dom i detta fall inte förstår, är att man inte bör kräva saker av den
 andre, utan att fokusera på att ge. Ge till den andre, inte för att hon
behöver det, utan för att du helt enkelt vill. Samtliga behov bör tas bort,
först då kan sann kärlek existera.


Nu ska jag gå och göra nåt vettigt.