Ja, skoltiden är över.. Man kan bara drömma sig tillbaka hur det var, och hur roligt och kämpigt det var. Jag saknar mina klasskamrater.. Synd bara att visa är så trångsynta ibland.
Nu börjar det verkliga livet. Jobba och skaffa sig en framtid. Det skrämmer mig lite, men ändå är det ganska spännande. Inget serveras på ett silverfat, nästan synd, det hade varit det lättaste. Men man får kämpa :)

Man skulle kanske flytta till Manhattan, gifta sig med en mijlonär eller nåt.
Killar bara lovar en guld och gröna skogar. När de har fått vad dom vill ha, sticker dom och glömmer en.

Jag kom på mig själv för någon dag sen att jag är väldig lik min mamma. När jag tog in disken i diskmaskinen så sjöng jag på en låt som hon alltid sjunger när hon håller på med nånting. Inatt jag drömde något som, jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.
På tal om drömmar, så hade jag en sjuk dröm inatt. Jag drömde om att jag duschade och grät hela tiden. Jag kan inte komma ihåg varför jag grät, men jag tror att det var för någon. Är jag verkligen så ensam? Eller varför skulle jag behöva någon,? Jag kan leva solo, det har jag gjort så länge nu. Då kan jag lika bra fortsätta med det. Så desperat är jag inte, som vissa andra. eller? Men seriöst, fan . Man ska inte jaga efter kärlek. Låt kärleken hitta dig. Jag har många gånger trott att jag hade hittat min kärlek. Men ack, så många gånger jag har haft fel. Jag är rätt blåögd och naiv när det gäller kärlek, jag tror på allt. Men ändå är jag rätt osäker.
Man skulle kanske flytta lite längre bort och skaffa sig ett nytt liv? Men vart? Inte utanför skånes gränser alla fall, jag älskar skåne. Jag tror att jag behöver detta.


Jag och Albijona på lärarmiddagen. Love you girl ! :D