När folk säger att man är dum i huvet, så får man en eftertanke "Är jag verkligen det?" Det är inte så roligt att höra negativa säger om en hela tiden, även om den andra personen inte menar det egentligen. Eller så säger dom sanningen?
När jag var liten blev jag retad för att jag stammar, det var ju ett faktum. Lixom, ja jag stammar men jag kan inte göra så mycke åt det egentligen. (på den tiden, nu finns det ju faktiskt hjälpmedel, men dom är sviiin dyra). Jag menar, en ful person kan göra sig vacker, en tjock person kan gå ner i vikt. Men stamning har man alltid.
Man kan "lära" sig att träna bort en del, men det finns ändå där. Jag har gått till en logoped när jag var barn (först trodde mamma och pappa att jag hade problem med hörseln, för jag börja prata rätt sent, men sen kom dom fram till att jag stammar) Plus att logopeden lärde mig rikssvenska. Varför lär man ett barn rikssvenska när den bor i Skåne?! Det har följt mig hela livet sen, ingen har trott att jag kommer från skåne. Men men. Sen hade jag ett låångt uppehåll och började gå dit när jag började gymnasiet. Jag skulle egentligen inte slutat gå dit, för jag hade behövt det. Men som tur är inte min stamning så grov, jag har bara Light :) ha ha!

Det blev ingen Nova Lund för mig idag, mina systrar kunde inte vänta tills jag hade slutat jobbet :/ Nåja, får väl åka dit en annan gång.
Nu är jag sylten, så jag ska faktiskt ta mig nåt lätt att äta :)

Förresten så älskar jag Amirs blogg. Den kan ljusa upp vilken mörk dag som helst ! :D