"Stamning innebär en rubbning i talets rytm, där individen vet precis vad han ska säga, men för ögonblicket är oförmögen att säga det på grund av ofrivillig repetition, förlängning eller avbrott av ett helt ljud."

Jag hittade precis en sida, Torkel Gustafsson (ingen aning vem han är) Har gjort ett arbete om stamning. Mycket info, mycket bra att veta för mig :)

Stamning kan yttra sig på många olika sätt. Repetition av ett ljud kan innebära att man tar om första stavelsen i ett ord, ett ord eller en fras. En annan variant är att den stammande personen hänger kvar på den första bokstaven i ordet och ljudet förlängs. Vid en blockering spänns musklerna i stämband, läppar eller tunga, ofta spänns magmusklerna också. Detta medför att lufttillförseln stryps och en tyst paus uppstår. Ofta stöts ljudet fram efter en blockering då musklerna lättar och ljudet pressas fram. Vid blockeringar används ibland hjälpord och hjälpljud som "öh", "alltså", "vad heter det" för att fylla ut tystnaden som uppstår. Detta kan lätta på muskelanspänningen och medför också att man inte avbryts av någon annan när man blir tyst i en blockering men är någonting man helst bör undvika då man efter ett tag ofta börjar stamma på "hjälporden" också. Ibland byter stammaren ut ord eller fraser när han märker att han börjar stamma.

Stamning yttrar sig mycket olika hos olika människor. Både hur de stammar och hur de upplever stamningen är skiftande. Stamningen brukar ses som ett isberg där det som är över ytan är det som hörs av andra människor medan den större delen under vattnet symboliserar den så kallade inre stamningen som kan vara skuldkänslor och rädsla. För vissa så kallade dolda stammare kan den hörbara stamningen vara mycket liten eftersom stammaren undviker svåra situationer och byter ut ord och fraser när den märker att han börjar stamma men kan ändå ha mycket svår inre stamning med svår talrädsla och ha mycket skamkänslor. Det är alltså inte bara den hörbara stamningen som avgör hur svårt stamningsproblemet är.
Läs mer här.

Jag kan ibland byta ut mina ord. Ibland är det för att det är lättare, och att jag vill unvika min stamning. Ibland kan jag till och med låtsas att jag har "glömt" vad ett ord heter, eller svalt det, och försöker med mig själv att hitta andan tills jag får fram det.
Stamning är komplicerat ibland. Men man har sina små knep för att lätta sin dag, och ibland funkar det helt enkelt inte.
Dom sista veckorna har min stamning blivit värre. Speciellt när jag ska berätta något för någon. Jag får kämpa fram mina ord och ta längre pauser än vad jag har gjort innan. Vad det kan bero på? Stress, press ,orolig? Ja, vem vet egentligen.

Detta var det sista inlägget för ikväll. Ha en skön kväll! Go natt.