Jag kollade precis på videoklipp som jag har filmat när jag pratar. Fan va det är smärtsamt att höra mig stamma och se det. Jag hatar det, verkligen.
Min stamning har blivit steget värre igen. För att det händer så mycket just nu. Det är kaos på jobbet och med familjen. Jag försöker hålla god min, men det syns i ögonen. M sa det igår när jag var hos honom att jag har inte samma glädje, det syns i ögonen att det är något. Och då kände jag verkligen att jag kunde "bryta ihop och erkänna". Men jag ville inte.
Jobbet blir inte bättre om min stamning blir värre. Ska jag stå vid gäster i fem minuter för att jag inte kan få fram vad jag vill säga? Det är så förbannat förnedrande och påfrestande. Bara en person som stammar förstår vad jag pratar om.
Men visst, jobbet har också hjälp mig. Jag är mer framåt, vågar prata mer. Dels för att jag måste eftersom jag är servteis. Det är inte bara att fråga vad dom vill beställa. Om gästen vill småprata så ska man kunna svara dom. Visst man ska inte stå och prata i tio minuter, men ändå.

Plus det förbannade skitet har kommit tillbaka och det är värre! AAAH!