Jag skulle kunna gråta nu, vilken jävla bittermutta man har blivit. Jag har varit sjuk sen i höstas, på min semester mådde jag inte helt hallonsaft och kunde inte släppa loss riktigt. Jag vill bli frisk, jag vet att det är något fel.
Jag börjar tänka på när jag var yngre och va sjuk. Speciellt när jag hade körtelfeber, mamma kom in med ett glas saft och en värktablett till mig med jämna mellanrum. Jag var sjuk i två tre veckor, blev beroende av glamour och våra bästa år. Jag bara låg på soffan och sov, tittade på tv.
Ett glas saft, en värktablett och mammas smekning på pannan hade gjort sitt nu.