Jag känner ibland att jag inte räcker till. Att jag inte har tid till nånting, även om jag har ganska mycket tid nu eftersom jag inte jobbar jätte mycket. Men ändå får jag inte tid till att träffa mina nära och kära. Jag har inte träffat min pappa på säkert två veckor, Carol har jag heller inte träffat på säkert tre veckor.. alla mina vänner och min familj.

Tankar flyger omkring hela tiden, livet är för kort ibland. Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om hur jag känner mig just nu, men jag vill inte blotta mig här. Jag kan säga att jag tänker mycket på det som hände mig förra månaden, även om det var rätt gjort.

Och jobbet, gud. Vi kommer få jobba hårt i sommar, money money. Det är ju positivt, men vi kommer vara som döda zombies när hösten börjar. Nästa år är det nya tag som gäller, jag börjar redan tänka på vad jag ska göra och vad som kommer hända. Det är ett halvår tid, men tiden går fort.