Jag är så glad! Att jag har Mattias, mina fina vänner och min fina familj. Det går jätte bra med oss, och ännu bättre ska det gå sen. Jag längtar så himla mycket till när vi flyttar till vår lägenhet. Så skönt det kommer bli med större ytor nu när vi börjar bli så många (nej, inga barn på väg), men två hundar har vi, sen kommer ju Lillen hit varannan helg, så mer utrymme behövs. Allt har gått i racerfart, men det stör inte oss. Vi trivs med varandra och det går jätte bra.

Det känns som att jag har tappat mina vänner. Det är många som jag saknar jätte mycket och vill vara mer med. Som Anna sa: "Detta jobbet har försummat många av mina vänner". Jag kan hålla med, vi jobbar alltid när inte andra inte jobbar och till slut har man varkens tid eller ork att träffas och till sist glider man längre och längre ifrån varann. Dock har man ett viss ansvar själv. Visst om man är väldigt nära vänner, så kvittar det hur lång tid det tar innan man träffas. Men jag vill vara med mina vänner så mycket som möjligt, när man gick i skolan var man med vännerna varje dag. Jag vill fortfarande att det ska vara så (nästan, hehe). Varje dag när man kom hem från skolan så ringde man sin bästa vän och pratade i timmar, även om man hade varit tillsammans hela dagen i skolan. Jag saknar er; Carol, Rebecka, Sanne, Marre, Sandra, Natha!

Familjen kommer alltid vara familj, hur man än vrider och vänder på det :) Jag älskar alla i min familj, även om det kan bli fel ibland. Jag vill att vi ska träffas varje dag, men tiden räcker inte till där heller. Vi alla börjar få våra egna liv och familjer. Lite skrämmande men lyckligt :D Charlotte och Sebastian har nästan precis köpt hus och börjar sitt nya liv där, och jag ska snart bli sambo med min Mattias. Therese har sin älskade Alicia och Micke. Pontus lever sitt unga liv medans han är ung :)


Sa jag att jag längtar efter julen också? :)