Jag stammar så mycket att jag fryser.

Rubriken är ett citat av mig, självklart sa jag fel. Jag menade tvärtom :P haha!
Men jag ville bara säga att den senaste tiden har min stamning blivit värre. Andra kanske inte hör det lika mycket, men jag känner det. Jag anstränger mig mycket mer, och resultatet blir att jag backar och kanske inte talar så mycket. Jag har blivit rädd för telefonen igen, hatar att prata med främlingar. Tillochmed folk som tror att det är dålig täckning för att jag försvinner då och då. Det är bara för att jag blockerar, då blir det den dära pausen. Lite komiskt ändå, jag spelar så klart med och säger "Ja, här är dålig täckning eller så är det min telefon som klöddar" haha! Jag kunde också sagt att "Nä, jag stammar" Men på något vis vill jag inte att den andra personen ska känna sig dum.
Det jag skulle komma fram till varför stamningen har blivit värre är att det har varit väldigt mycket runt mig den senaste tiden, men det börjar avta nu och bli mindre att tänka på. Det som har tagit på mig mest är att jag är arbetslös, men förhoppningsvis blir det ändringar på det :)
Hur min stamning är nu är mest blockeringar, det är inte långa pauser men tillräckliga för att det är störande, kanske mest för mig, för det är jag som märker det. Det jobbigaste är med blockering är att man spänner hela kroppen extra mycket, jag spänner ju kroppen vanligtvis när jag pratar också. Det är mest för rädslan att stamma. Men blockering spänner man sig extra mycket, speciellt halsområdet kan man säga.
Det som jag har lärt mig, eller min logoped har lärt mig är att testa stamningen när jag är med/bland folk. Jag tänker på min stamning hela tiden och därför gör jag lite tester ibland. Som att prata fort, prata sakta, och ganska lägga till en frivillig stamning. Men speciellt när jag märker att stamning är värst så brukar jag sakta ner tempot och prata saktare. Det är väldigt bra också när man kanske har en muntlig redovisning, skit i att klasskamraterna tycker att det tar tid för du pratar sakta, bara det känns bra för dig. Och för eller senare så kommer du bli klar faktiskt :)

Jag tycker det är väldigt tråkigt att jag har förlorat en del läsare nu när jag lösenordskydda bloggen, väldigt många som stammar läste min blogg också. Jag kan ju inte hjälpa någon nu. Jag har byggt upp denna bloggen så länge och kommit åt många personer, det är tråkigt när andra vill förstöra för en. Jag vet inte om jag ska starta en ny blogg och skriva om enbart stamningen där, problemet är ju att jag har blivit för privat i denna och samtidigt pratat om min stamning. Men det var ju det som jag ville egentligen, både ha en privatblogg och stamning. Därför är det tråkigt att folk som inte har att göra med mitt liv försöker förstöra, läser min blogg och skriver otrevliga kommentarer. Väldigt tråkigt kan jag säga.. att folk inte kan låta en vara.
Jag har funderat på att öppna den igen, för jag tänker på de som stammar. Men sen kommer jag på att där finns dom som jag inte vill ska läsa. Men å andra sidan kan jag välja att inte bli för privat i bloggen också. Jag får fundera vidare, bloggen kommer vara lösenordskyddat ett tag till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Och ditt namn är?:
Ska jag komma ihåg dig?

Mail: (den kommer inte synas)

Du kanske också har en blogg?:

Lämna gärna en kommentar:

Trackback
RSS 2.0